Victory

Victory
Victory of life

fredag 31 januari 2014

Febern stiger

Tack vare mina fantastiska arbetskamrater och lite övertid fick jag möjligheten att åka och hälsa på Joel och Roger på barnavd.innan jag åkte till jobbet då vi hade en lite mindre barngrupp i dag. Tack så jättemycket tjejer det betyder så otroligt mycket för oss. Det syns på Joel att han inte mår så bra han är blek och trött. Febern var borta i morse och han får antibiotika vart sjätte timme men nu i kväll har febern rusat upp till 38.6, från ingenstans och han har nu fått alvedon, i tablettform!!!! Hur smart är det när Joel har ont i magen efter sina andra tabletter som har smärtat honom hela veckan, åhhh jag blir så frustrerad. Varför inte ge intravenöst? Maten på sjukhuset är förfärlig vilket gjort att Joel inte äter så mycket så länge han är där, dessutom tro jag att det kan vara ett sätt för honom att protestera då han inte vill vara inlagd, pojken vill ju bara hem. Hela situationen är fördjävlig!
För första gången efter det djävulska beskedet att tumörer hittats i Joels buk fick jag möta läkaren, i dag på ronden,  som gav oss det beskedet i dag, jag såg rött.... Jag blev ofokuserad och arg och dessutom ifrågasatte allt hon sa med irritation i rösten. Stel som en pinne stod jag där och ville inget hellre än att skälla ut henne efter noter. Enligt Roger syntes det rätt tydligt på mig, jag har ju ett öppet kroppsspråk vilket gör att det är lätt att läsa av mig, jag har svårt att dölja mina känslor.

Eloise sover över hos en tjejkompis och Jonna och jag är hemma och myser. Vi har hyrt en film ätit en tvårätters meny, lax med klyftpotatis och kall sås. Efterrätt pannakotta som svärmor gjort medans hon tog hand om Jonna medans jag var på jobbet. Tack svärmor!

Snart är det dax att avrunda denna kväll med att läsa en saga för min lilla dotter som längtar efter att ha hela familjen samlad...

torsdag 30 januari 2014

En uppdatering

På bara några dagar har det verkligen blivit en hel del snö här hemma att Roger varit "tvungen" att skotta vägen med traktorn, kan ni tänka er vad ledsen han är, eller inte. I och med en hård vind bildas en hel del vallar som gör det svårt attköra igenom med bilen. Min bil volvon har fått generatorknas så den har vi fått lämna i  på reparation så jag har kört Roger s lilla ford till jobbet, liiiite jobbigt att köra den lille när jag är van vid min stora bil, men det går ändå. Roger har då fått låna hans lillebrors bil, tur det för idag blev det sjukhusbesök.

Joel skulle bara lämna rutinblodpriver som visade att de vita blodkropparna låg väldigt lågt, näst intill på nollan, lågt hb och högt crp, låga trombocyter. Joel fick en kraftigt näsblödning i morse och Joel fick bränna det andra kärlet i näsan. Därefter fick han påfyllning med två påsar blod sen kom febern och jag fick åka in till sjukhuset och lämna kläder för övernattning.  Joel var vansinnigt....... Han tiger som muren i hans försvar och vägrar prata, inte med någon. Nu blir nattens väntan lååång eftersom jag vill veta vad som görs inne på sjukhuset, händer saker och ting lika fort som i Lund? Vårt förtroende är inte den bästa,  tyvärr det sätter sina spår i alla situationer.
I morgon väntas mera snö och en klass ett varning är utfärdat under hela dagen. Jag hoppas på att vägarna är plogade när jag ska ut och kana....

Kram på er

måndag 27 januari 2014

Joel är hemma

Joel är hemkommen från Lund och han bara njuter av att vara hemma igen. Denna gången mår han fruktalnsvärt illa och får kramper i magen som vi tro är utav de tabletter han ska äta flera gånger om dagen. Joel äter som bara den, fast illamåendet då maten är hans största passion just för tillfället.
I söndags kom Joels kompis Jesper på besök, de tittade på film och bara va.. Efter en litens stund tog energin slut och han blev så trött så han fick gå och lägga sig för att vila.

Inget annat speciellt har hänt utan vi lever dag för dag och tar dagen som den kommer. Den värsta mardrömmen just nu är att magsjukan cirkulerar på både tjejernas skola och på mitt jobb och det vill vi INTE ha just nu. Fast jag ska säga att det kör lite i magen och illamåendet vill inte riktigt släppa men jag hoppas att det bara är en inbillning......

Jo en sak till, Michael (min underbara studiekamrat) och jag har fixat vår C-uppsats den är godkänd från revideringen och har nu lagts upp på diva, nu kan vi lägga skolan helt bakom oss äntligen.

Kram på er där ute

fredag 24 januari 2014

Block 3 Joel i rum 2

Fredag kväll och min förhoppning var att Joel skulle komma hem, men inte. Joel får denna periodens sista behandling kl 20 ochär slut kl 22  vilket innebär en rätt sen körning från Lund till Karlskrona. Grabben ringer mig med en förhoppning att övertal Roger att köra hem, men det gick inte vägen. Joel grät och grät han räknar de timmar och minuter som han får vara hemma. Stackarn vet ju inte när nästa sjukhusbesök blir så jag förstå att varje minut hemma är viktig. Jag försökte prata med honom att det är jobbigt för pappa att köra hem vid den tiden men fick till svar att, jag gör ju alltid som han vill varför kan inte han göra som jag vill denna gången...... Händer något på vägen hem förlåter Roger sig aldrig, så de stannar kvar och kör i morgon i stället.

Flickorna och jag har bara myst nu i kväll, tänt en brasa, tittat på tv och bara varit. Efter dagens arbetspass med lite magsjuka är man lite matt och orolig för atg det kommer att drabba oss här hemma oxå, men  afbetaman på en förskola så blir det många sjukdomar. Ja jag älskar mitt jobb. Minkäre arbetskollega arbetade sin sista dag hos oss idag och många tårar föll. Ett nytt arbete med många nya utmaningar vänta r henne på måndag. 

Jenny
Jag önskar dig ett stort lycka till jag kommer att sakna dig, det vet du ;) men vi Syns snart då du får den stora äran att vara min mentor....:)

Nu väntar kudden på mig o h jg ska skynda mig att sova för att kunna bemöta morgondagen och då kommer min älskade krigare Joel hemfrån sin tredje cellgift behandling.

onsdag 22 januari 2014

Block 3 Joel i Rum 2

Måndag 20/1
Joel och Roger är nere i Lund för den tredje cellgiftsbehandlingen som startade i måndags, men innan gjorde Joel en mindre populär väckning av sina småsyskon.

 Eloises väckning bestod av att peta henne på axlen med ett försök att väcka henne. När det inte fungerade tog han hennes kudde och slog henne lite försiktigt i huvudet, sen vaknade hon....
...Jonnas väckning blev lite mysigare. En härlig godmorgon kram som inte går att beskriva med ord <3
En jobbig morgon då vi alla var medvetna om att Killarna kommer att vara borta i sex dagar framöver.
För oss tjejer som är kvar hemma är vardagen fortfarande ett faktum där barnen går i skolan och jag börjat jobba igen. Vilken härlig stämning det var när jag kom till jobbet både barn, föräldrar, kollegor välkomnade mig varmt tillbaka. Ni är underbara <3
Jag fick en vacker blomma och en egen vacker kaffemugg som jag har på jobbet, nu är jag på riktigt anställd och inte student! Jag har fått en egen kaffemugg!!!! =) TACK.



I dag 22/1 är den viktigaste dagen i våra liv...
Joel har gjort ultraljud på lever, njurar, mjälte,
han har även gjort en MR för att kontrollera mängden tumörer som finns kvar i han lilla kropp. Titta och läs!!

Alla tumörer är borta!!!
Det finns inga synliga tumörer kvar varken i hjärnan eller lever, njurar JIPPIIIIIIII

Min son, min krigare, har med hjälp av cellgifterna attackerat och dödat tumörerna i kroppen. Jag är så stolt och lycklig som bara F*****N
Själv pratade jag med Joel nu i kväll och han lät väldigt trött och dåsig. Men allt är bra enl. Roger som är där nere med Joel.
Från ynka 51 kg har han nu, kanske med hjälp av beasås och 100gr smör, gått upp till otroliga 57 kg, det ni...Bevisat utifrån Joels vikt att beasås inte är någon bra bantningsmetod kanske vad vet jag =)

Kram på er där ute Jag tänker mycket på alla er som tar er tid att läsa min blogg och stöttar oss på många olika sätt. Jag vet att många tänker på oss och det tackar vi ödmjukast för.

KRAM

lördag 18 januari 2014

En bra dag

Efter examinationen i går fick jag examinationscheckar som idag flaxat iväg. Min lillasyster Marie hämtade mig vid 11.30 - tiden för en runda i stan (jag hade bara gott kaffe i huvudet hela tiden) för att framför allt köpa mig en minnesvärd examinationspresent, och det gjorde jag...

Jag  har en stor kärlek till olika sorters klockor storlek, färg, modell, ja jag vill inte ha någon klocka som någon annan har. Vi hittade denna fantastiskt fina klockan i en klockaffär inte den jag brukar dregla i... En riktigt fin klocka som är av den lite dyrare sorten. Ja är så nöjd! En jacka är inköpt, en innestående födelsedagspresent från svärmor och svärfar och lite annat smått och gott. Sen försökte Marie lura på mig en handväska, haha det kan hon försöka med det gick inte så bra. Hon har lite synpunkter på den jag använder idag. Syrran är tokig i snygga väskor, medans jag tycker att de bara är i vägen och lätt att glömma på diverse ställen.
Tack alla som varit med och gratulerat mig på min examinationsdag, denna klockan kan jag med stolthet titta på. Dessutom att inte komma försent till jobbet ;)

Joels kompis Jesper har varit på besök idag och nu i kväll är de på bio och ska hämtas kl 23 i kväll. Det är så roligt för honom, för på måndag är det dags för en ny vecka i Lund med en ny sats med cellgifter. Joel har mått som en Prins de senaste dagarna. Han äter som en galning och framförallt bea sås med 100gr smör två till tre gånger om dagen, det ni. Joel laddar som bara den och njuter av varje matbit han få in i munnen. Han kämpar på och har gått upp nästan 4 kg bara denna veckan, det ni kan det vara såsen och smöret? Underbara unge!!!

Eloise har haft sin kille här i dag och jag har knappt sett röken av dem då dörren in till rummet varit stängt, konstigt? Jonna har bara varit hemma och tagit det lugnt efter gårdagens övernattning.
Här är en riktig mysbild. Elvis den 6 kg tunga katt lade sig hos Joel för att mysa. Denna bild får avsluta kvällens inlägg för nu är det MYS som gäller!

fredag 17 januari 2014

Ett minne för livet!

Äntligen är jag färdig med universitets utbildningen. Jag och mina (tyvärr dock inte alla) studiekamrater examinerades i Kalmar domkyrka denna kalla snöiga dag. Nu kan jag med stolthet säga att jag är lärare på förskola, förskoleklass nivå. Ja jag är så glad att jag faktiskt klarade mig igenom dessa 3 1/2 åren, det trodde bah aldrig när utbildningen startade. Eloise, Jonna, min lilla syster Marie, och min svärmo var med och firade min examination.

Joel var och besökte sin klass idag det blev en glädjefylld stund för alla inblandade och han längtar tillbaka till sin klass och till SIN vardag.

Nu i kväll bjöd Roger oss på middag på time out där vi tittade på handbollen, synd bare att Sverige inte fick möjligheten att vinna.

Nu sitter vi och njuter av att det är helg. I morgon ska jag shoppa med lilla syster, aj, aj det blir spännande.

Kram på er där ute.
Jag är numera förskollärare :-D Yes!!! Jag gjorde det!!!