ska jag eller ska jag inte?

Jag sitter här vid frukostbordet med mitt goa kaffe och funderar. Ska jag fortsätta med bloggen eller ska jag lägga ner den. Det är rätt mycket som händer nu runt omkring mig och känner att tiden inte räcker till för skrivandet. Även om det flera gånger varit en stor hjälp i de jobbiga stunder vi haft i vår familj. Jag får nog ge det lite tid innan jag bestämmer mig helt.

Vi har klarat av sjukdomarna från helvetet men det är nu smällen kommer, efteråt för alla. Att få grepp på det psykologiska problemen är betydligt mycket svårare än det fysiska vid själva sjukdomstiden. Det är märkbart att vår familj kämpar med olika psykologiska problem som vi nu försöker få hjälp med. Vi är friska, Joel och jag, vi kämpade oss igenom en fruktansvärd tid och nu ska vi försöka samla ihop familjen igen. Flickorna och Roger har fått stå vid sidan om i två omgångar och vara starka för oss. Ingen ska behöva vara  med om det som vår familj har fått gå igenom, livet är bra orättvist. Det finns dem som har fått stå ut med värre saker kanske och alla har det jobbigt på olika sätt. Men när man som förälder ser hur alla glider ifrån varandra, stänger in sig på varsitt rum, undviker varandra för att slippa bli påmind av vad som varit, då är det tufft. Att som barn bli drabbad av panik ångest, obeskrivlig ilska, egoism, depression med mera är svårt att råda bot på utan professionell hjälp. Men det är på väg med förhoppning av att det kommer att hjälpa om alla är med på detta tåg vill säga, annars är det meningslöst.

Nu försöker vi komma ikapp med allt som fått stå åt sidan i två år, båten, utebyggnaden, förråden, huset med mera allt bara byggs på. Tur att vi går mot rätt årstid.

Nu ska jag ut och fortsätta med det jag avslutade som inte blev klart.

Må gott