Väntar på bättre tillfälle

Jag vill börja med att tacka alla som skickar hälsningar till höger och vänster det betyder så mycket. Det känns som att vi är tillbaka igen då Joel blev sjuk men denna gången är det Jag som ställer till det.

Gårdagen blev inte som planerat. Efter varit fastande sedan 24  och förberedde inför operation togs beslut av en kirurg att det bästa var att vänta. Eftersom det är helg och läkarna har jour finns inte den tiden som jag kommer att behöva vid op. De vill ha de rätta kirurgerna på plats och de vill kunna fokusera på min situation eftersom den kan ta allt från ett par timmar till ett dygn. Det finns duktiga kirurger på detta område som ska vara på plats för mig.
När op blir får jag reda på i morgon måndag efter ronden. Det kan bli allt från tisdag till nästa vecka. Vilken underbar semester vecka jag kommer att få i så fall.

Jag fick börja äta vid 12 sen fick jag göra vad jag ville så vi åkte ner till Nova för tjejerna ville shoppa lite. Vi åt lunch tillsammans för att slå ihjäl några timmar. På kvällen spelade vi sänka skepp så lite socialt händer mitt i den detta oxå. Vi vill inte vara här det känns som att vi varit här i Lund tillräckligt.

Idag söndag åker Joel och Jonna hem så det blir för drygt att vara här på avd. 24 det är inte speciellt barnvänligt om jag ska jämföra.

Nu ska jag och gå ner med Eloise till resten av familjen så hon kan äta frukost sen får vi se vad som händer idag.

Roger gör ett hästjobb som bankar skiten ur mig, positivt menat, eftersom jag lätt går ner mig i detta och gråter för minsta lilla. Jag är så orolig och rädd för denna op och det är så skönt att Roger får in mig på rätt spår igen. Det är inte lätt för honom heller först kämpande med sonen och nu mig, hur orättvist kan livet bli?

Tack alla underbara medmänniskor där ute som stöttar oss återigen i en jävla skit sjukdom. Ni är guld värda.
Kram