Snart slut

Ja från lördag till idag onsdag har Joel kämpat med sin blodförgiftning som orsakats av hans egna tarmbakterier. Det är normalt att vi "vanliga" klarar av den bakterie men inte ett barn eller vuxen som är så låg i sina värden, då blir det en blodförgiftning. Han får en riktad antibiotika mot detta vilket innebär att han kan få åka hem mellan dessa kurer som han får intravenöst. Det är toppen!


Å så var det dags för klantarnas afton på sjukhuset IGEN!
Natten mellan söndag och måndag hade Joel så fruktansvärt on i knäna och i ryggen så han visste inte vad han skulle ta vägen Han bad om en morfinspruta så han skulle kunna sova men läkaren hade andra förslag. Varför inte bethapred? (kortison) eller Voltaren, kanske lite citodon och ipren? Ja vi ger ett barn med låga trombosyter lite blodförtunnande mediciner då blir han av med sin hemska smärta! alltså jag blir så jävla arg på dessa läkare som tro sig ha kunskapen om onkologpatienter. Tur att jag med skinn på näsan och har kunskapen kunde instruera samt undervisa henne hur farligt detta är....Joels benmärg jobbade på högvarv och det var därför han fick den smärtan. Tillslut fick han sin morfinspruta och kunde sova hela natten.


Pappa och Mamma är hemma tillfälligt det är så skönt, bara vetskapen att de är så nära gör allt så mycket lättare. Pappa har däremot blivit så fruktansvärt förkyld vilket gjort att han inte har möjlighet att träffa sitt barn barn nu när han äntligen är hemma. Fy va hemsk! Pappa mår så dåligt av denna situation så ni kan inte ana och jag med för den delen men jag kan förstå frustrationen.
Joel och pappa har fått prata med varandra på avstånd vid bara två tillfällen.
Att åka från Kina för att stötta oss i detta sedan går det inte som det var tänkt. För jävligt! Stackarn med hosta och nysning så åkte jag till dem istället så Pappa fick vara hemma istället. Men jag har passat på att krama de så mycket som möjligt för de åker tillbaka snart.


I morgon får Joel sin sista antibiotika intravensöst sedan får han antibiotika i tablettform istället i ytterligare 6 dagar innan han kan sluta med dem.


I eftermiddag kom vår härliga hyresgäst och knackade på dörren med en underbart god mosse kaka till oss alla fem, så himla gulligt av henne och god var den med!









Nu väntar vill jag att vi ska vara tillsammans hela familjen för tiden går så fort. Snart är det vardag igen.