Joel fick komma hem i fredags eftermiddag med antibiotika tre ggr/dag, kortison fyra/morgon, ibuprofen och Alvedon. Allt detta ska han få i sig i olika tidpunker om dagen. Det är en hel vetenskap och ett ständigt koll på klockan för att hålla reda på när Joel ska ha rätt medicin. Vi hade hoppats på en förbättring av smärtorna han har men inte. I går kväll/i natt, hade Joel så ont fast vi gett honom smärtstillande så jag trodde han skulle blir tokig. Slutligen somnade han ca kl 01.30 genom att jag masserade och kliade honom på ryggen, det är något han alltid gillat. Eftersom han nästan gick in i panik lugnade detta även ner honom. Men kl 8 var det dags igen. Roger fick ringa till barnavd. som tog kontakt med jourhavande läkare och fick åka in till akuten. De fick komma hem igen med ytterligare medicin, tradolan och citodon. Med dåligt matintag och vätska tog han två citodon och blev så dålig att han inte kunde andas fick krampanfall i mellangärdet, tog han kanske för hög dos? Läk. hade rekommenderat två tabletter åt gången och det gjorde Joel. Detta släppte som tur efter en och en halv timme. Men det var jobbigt för honom. Han vill inte ha ont längre så han gör vad som helst för att slippa smärtan.
Ja, jag lider verkligen med min son som går igenom detta med ovissheten om vad detta kan vara. Stackarn har haft ont i över en veckas tid och det är inte någon förbättring än så länge. Det läkarna tro är att han har en elak inflammation i käkbenet som spridits sig till höften som vätskefyllts, axlarna knäna, ja han har verkligen ont i alla ledpartier..
I morgon blir det till att åka upp till käk specialisten för att se om det blivit någon förbättring/försämring.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar