Dagarna går fast jag inte gör så mycket, bara ett himla körande för att hämta och lämna barn hela tiden. Detta på grund av bussarna inte kör så ofta, tyvärr.
Efter att jag hade lämnat Joel på skolan i går körde jag förbi jobbet för att vara med en stund på planeringen, det blev ett härligt återseende. Jag fick goa kramar av mina kollegor, även barnens varma små armar runt min hals när de kom in efter uteleken. Jag satt med under lunchen för höra vad barnen hade för tankar, jösses vad mycket de hade att berätta. Jag vet att jag har sagt det innan och det måste sägas igen, jag har världens bästa yrke och är så arg över att vara opererad i ryggen, rehabiliteringen är för mig alldeles för lång!!!!!
Efter besöket på jobbet åkte jag till maken för att käka gemensam lunch, det hände inte så ofta. Efter detta blev det en lite runda till stan för att köpa nya jeans och tänka sig jag fann ett par....
Efter gårdagens prövning av jeans mycket gående hade jag en hemsk eftermiddag, musklerna i ryggen ömmade så pass att jag inte varken kunde ligga, stå eller sitta. På kvällen vi sänggåendet fick Roger bygga ett stöd av kuddar runt ryggen för att lindra belastningen. Detta innebär att jag idag inte ska göra ett "smack", därför sitter jag här vid datorn och bloggar medans Boss sover och snarkar i sin säng bredvid mig, rätt rogivande faktiskt.
Vad som händer under dagen vet jag inte riktigt utan idag ska jag bara fånga dagen, ta den som den kommer.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar